Sverige nästan fossilfritt om fyrtio år
Facebook Twitter MySpace Email


Your friends email*

Your name*

Your friends name*

Science     2010-05-03

Sverige nästan fossilfritt om fyrtio år

Kungl. Vetenskapsakademin presenterar idag sina scenarier för hur Sveriges och världens energisituation kan se ut år 2050. Kartläggningen har genomförts under drygt fem år med målet att presentera utsikterna för de tre energiområdena fossilt, förnybart och kärnkraft.

Sverige har om fyrtio år en i det närmaste CO2-fri energiförsörjning jämfört med resten av världen som kan minska sitt beroende av olja, gas och kol från nuvarande 80 % till 54 % under samma period. I Sverige ersätts fossilenergin främst av ökad bioenergi och genom minskad total energianvändning. I resten av världen svarar bland annat utbyggnad av förnybar energi och kärnkraft samt generella energieffektiviseringar för minskningen av fossilenergin.

Sveriges beroende av olja, gas och kol i energitillförseln kommer att minska från dagens 33 % till 8 % år 2050 enligt studierna. Den förnybara energitillförseln kommer att öka till 57 %. Skillnaden står den klimatvänliga kärnkraften för d.v.s. 35 %. Under samma period minskar den övriga världen sitt beroende av fossilenergi från ungefär 80 % till 54 %.

I Sverige är det främst ökad användning av förnybar bioenergi och minskad total energianvändning genom effektivisering som möjliggör bortfallet av fossil energi.

Tillförseln av bioenergi väntas öka med 60 % till 200 TWh i Sverige fram till år 2050 genom bättre utnyttjande av avverkningsrester från skogsindustrin inklusive organiska avfall och torv. Viss del består också av import. Enligt studien kan ökningen ske med bibehållen skogstillväxt och utan att konkurrera om primära jordbruksprodukter som uteslutande bör användas för livsmedelsproduktion. Motsvarande ökning av tillförseln av bioenergi i resten av världen uppskattas till 130 %.

Utbyggnaden av vattenkraften får endast ske i mycket begränsad omfattning efter beslut av Sveriges riksdag. Genom effektiviseringar och utnyttjande av små vattendrag kan vattenkraften dock byggas ut med 10 TWh enligt studien bland annat för att balansera förnybar intermittent energi, vindkraft och i viss mån sol- och vågkraft, som tillsammans uppskattningsvis kan generera 25 TWh år 2050. I resten av världen har vattenkraften en ekonomisk-teknisk potential att öka med 200 % de närmaste fyrtio åren.


Den totala energianvändningen i Sverige minskar samtidigt enligt studien med i storleksordningen 16 % genom olika effektiviseringsåtgärder. Samtidigt ökar elens betydelse i energisystemet från dagens 35 % andel till nästan 50 %.

Störst potential för energieffektivisering står transportsektorn för enligt beräkningarna. Eftersom elmotorn omvandlar nästan 100 % av energin till rörelse jämfört med förbränningsmotorns betydligt lägre effektivitet har energianvändningen i det här området potential att minska med hela 33 % i takt med ökad användning av elmotorer i de flesta typer av markgående fordon. Minskningen av energianvändningen sker samtidigt som fortsatt ekonomisk- och befolkningstillväxt väntas enligt beräkningarna.

Ett annat område med stor effektiviseringspotential som studien lyfter fram är bostads- och servicesektorn inom vilken utbyggnad av så kallade passivhus och radikal ombyggnad av existerande bostadsbestånd väntas svara för en minskning av energianvändningen med närmare 20 % under den studerade perioden.

- Sveriges energianvändning har varit i stort sett konstant under de senaste fyrtio åren trots att industriproduktionen mer än fördubblats under samma period. De kommande fyrtio åren förväntar vi oss ett trendbrott där energianvändningen till och med minskar kraftigt, säger professor Sven Kullander, ordförande vid Kungl. Vetenskapsakademiens energiutskott.

Användningen av elvärmepumpar fortsätter att öka kraftigt för utvinning av energi ur marken, luften och berggrunden enligt studien.

Antalet elvärmepumpar i svenska hushåll uppgår idag till strax under 1 miljon enheter och bidrar med ungefär 2 % av landets totala energianvändning. Enligt det presenterade scenariot kommer egenproducerad förnybar energi med elvärmepumpar att växa kraftigt till hela 30 TWh eller nästan 10 % av Sveriges totala energianvändning år 2050. Hushållens bidrag till energitillförseln genom elvärmepumpar finns inte med i den officiella svenska statistiken utgiven av Energimyndigheten trots att den kan klassas som förnybar energi enligt EUs definition.

Inklusive elvärmepumparnas bidrag väntas den förnybara energiandelen av den totala energianvändningen växa från dagens 44 % till hela 74 % år 2050 medan den klimatvänliga energianvändningen hamnar över 90 %.

I Sverige väntas kärnkraften vara oförändrad år 2050 jämfört med dagens nivå motsvarande ungefär 35 % av energitillförseln. I resten av världen som har ett betydligt större oljeberoende och där den totala energitillförseln förväntas växa med drygt 20 % ser bilden annorlunda ut.

Enligt World Nuclear Association är 436 kärnreaktorer just nu i drift i världen, 53 är under byggnad och inte mindre än 469 är på planeringsstadiet. Kärnkraftindustrin har med andra ord stora expansionsplaner.

Fjärde generationens reaktorer med teknik som kan komma att revolutionera avfallsfrågan inom endast några decennier utvecklas vid sidan av den ökande utbyggnaden av kärnkraften runt om i världen.

De nya reaktorerna är tänkta att utnyttja nära 100 % av uranet från gruva jämfört med mindre än 1 % i dagens reaktorer. Det innebär dessutom att avfallsmängderna minskar till en hundradel jämfört med dagens reaktorer och att de små avfallsmängderna bara kräver lagring i några hundra år. Av särskilt intresse är också att dessa nya reaktorer ska kunna utnyttja befintligt kärnavfall som bränsle, tillräckligt för flera hundra års drift. Den komplicerade frågan om slutförvaring av kärnbränsleavfall och risk för kärnvapenspridning får därmed helt ny dimension.

- Sveriges regering och riksdag har ett ansvar att fortsätta den forskning och utveckling inom kärnkraftsområdet som vi startade redan på 50-talet och att återupprätta teknisk och vetenskaplig kompetens till gagn för fortsatt säker drift av dagens reaktorer samt en optimal hantering av avfallet. Därmed skulle Sverige också få en unik möjlighet att medverka till utveckling av framtidens nya effektiva kärnkraft, tänkt att vara fri från långlivat radioaktivt avfall, med inbyggda spärrar mot kärnvapenspridning och som på allvar skulle kunna bidra till att bryta världens beroende av olja, kol och gas, fortsätter Sven Kullander.

Världens förnybara energi behöver öka från dagens 13 % till 34 % av den totala energitillförseln för att ekvationen ska gå ihop.

Inom den förnybara energisektorn antas så kallad Concentrating Solar Power ha störst potential. Tekniken innebär att ökenområden exploateras med storskaliga solfångare som koncentrerar solljus som värmer vätskor till mycket höga temperaturer. Genom värmelagring över natten kan därefter stora mängder el genereras kontinuerligt som sedan distribueras via vidsträckta elnätverk till konsumenter. För Europas del planeras ett kontinentalt elnät för att i en framtid kunna anslutas till Nordafrika. I Sverige är solenergi av naturliga skäl intermittent och bedöms främst komma till användning i enskilda hushåll, småindustrier och köpcentra.

För intervjuförfrågan och ytterligare information vänligen kontakta:
Stellan Forsberg, 070 763 97 66, stellan.forsberg(at)memes.se

Kungl. Vetenskapsakademien (KVA), stiftad år 1739, är en oberoende organisation som har till uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. Akademien tar särskilt ansvar för naturvetenskap och matematik, men strävar efter att öka utbytet mellan olika discipliner.

KVA:s energiutskott behandlar frågor som hur länge våra nuvarande energikällor räcker och vad energikonsumtionen har för effekter på vår ekonomi och miljö. Energiutskottets perspektiv är globalt och sträcker sig cirka 50 år framåt i tiden.